onsdag 3 oktober 2007

Varför behövs en fristad för etniska Europeer?

Etniska Europeer (den vita rasen), given tillräckligt lång tid, kommer att helt försvinna från jordens yta om den saknar ett fysiskt territorium specifikt tillägnat den egna rasen. Detta är slutsaten av mängder av data, fakta, individuella betraktelser samt ett någorlunda analytiskt förnuft. Det finns förstås mängder av dessa som jag tagit del av under mina tio år av studier av området. Jag tänkte ta upp några av dessa i detta inlägget.

Innan man går vidare och bestämmer att det behövs en fristad för vita måste man förstås först konstatera att det är ett problem att den vita rasen dör ut. Det finns många som skulle rycka på axlarna inför detta faktum. Men vill man att den vita rasen existerar i framtiden är det naturligt att bestämma att det krävs ett fysiskt territorium där den kan leva, under förutsättning att man har dragit samma slutsats som den jag gjorde i första meningen av detta inlägget.

Den absolut största faktorn som bidrar till den vita rasens utdöende är de låga födseltalen som har plågat den vita rasen sedan hon flyttade in till städerna i samband med industriella revolutionen. När merparten av befolkningen fortfarande bodde på landsbygden växte europas befolkning i god takt. Industrialisering behöver dock ej betyda låga födseltal. Europas befolkning ökade lavinartat under 1700 och 1800talet. På nittonhundratalet började dock befolkningsökningen avstanna och sedan 70talet har vi i de flesta Europeiska länder en befolkningsminskning, dvs det föds mindre än 2 barn per etnisk Europeisk kvinna.
För att befolkningen skall vara konstant krävs att varje kvinna föder drygt 2 barn i genomsnitt.

Enligt ett FN organs långtidsprojektion av världens befolkningar bestod jordens totala befolkning av ca 35% vita för inte så länge sedan (20-30 år). Idag består den av drygt 8% vita. Innom detta århundrade sjunker denna siffran till ca 2%. Dessa siffror är väldigt dystra, och på några av de sidor som debatterar detta ämne kritiseras trovärdigheten i dessa siffror. Det finns andra beräkningar som tyder på att jordens vita population är 11-14% av den totala. Det finns siffror som tyder på att den vita befolkningen var 50-60% av jordens totala befolkning i slutet av artonhundratalet.

Nu kan man fråga sig; än sen då? Det gör väl inget om andra folkslag förökar sig? 2% är ju fortfarande 2% och kanske inte alls så många färra i absoluta tal jämfört med idag. Visst är det så. Det gör inget om andra folk blir fler till antalet så länge det inte påverkar mitt eget folk negativt. Huruvida det är negativt att andra folk förökar sig per se är komplicerad och kräver en egen diskussion. I dagsläget, med vår integrations och biståndspolitik, är det uppenbart att det är negativt. Men enligt min filosofi är det inte min sak att bestämma hur andra raser skall bete sig. Jag är ingen supremasist som vill tvinga på andra folk mina lagar eller ideer. Sedan kommer till det andra motargumentet, att 2% fortfarande är 2% och inte noll procent. I en värld där de Europeiska nationerna och dess sattelitstater är blandade nationer är det helt fatalt för den vita rasen om de hamnar i minoritet.

Pondera ett Europeiskt land, vilket som hellst, i framtiden där etniska Europeer utgör säg 32% av befolkningen. Denna minoritet kan inte längre diktera vilkoren för deras liv. I teorin skulle de kunna fråntas all politisk makt och värre än så. Vissa skulle liera sig med de nya makthavarna i hopp om att bli belönade med ett drägligt liv. Vi kan inte räkna med att den nya majoriteten skulle visa sig barmhärtiga gentemot en Europeiska minoriteten. Jag våndas över de fasor som dessa våra barn och barnbarn får uppleva. En allt större del av de vita skulle gifta sig och skaffa barn med andra raser. Det finns undersökningar i USA som visar att så många som 60% av Amerikas nativa Indianer gifter sig med en person av en annan ras. Det är inte helt otroligt att denna siffra står i någon form av omvänd proportion till hur stor andel av befolkningen gruppen utgör.


Huromshellst, i ett sådant land dröjer det inte många generationer förrän de etniska Europeerna helt och fullkommligt är uppblandade och därmed utdöda, vilket var vad vi ville påvisa skulle ske. Men ovastånde ekvation kom med ett bivilkor, nämligen att det vita landet skulle vara mångkulturellt.

Det är sant att detta bivilkor är helt avgörande. Hade de Europeiska länderna och deras sattelitstater varit etninskt intakta, homogena, hade befolkningskrisen ej varit helt avgörande. Visst, Europa skulle bli svagare jämfört med konkurreranade makter, men det skulle inte innebära den vita rasens undergång. Man skulle förstås stå inför en hel massa otrevligheter så som världskrig mellan civilisationer. Det är nämligen bevisat att en orsak till krig är överskott på människor i ett område och underskott på människor i ett annat. Idag har vi istället så kallad fredlig ockupation av vårt territorium. För att undvika otrevligheter så som världskrig och den vita rasens utdöende bör därför båda dessa två fenomen stävjas: låga födseltal hos vita par samtavsaknaden av etniskt homogena vita nationer. Och därmed har vi knytit ihop säcken och på köpet har vi fått med oss en medicin mot militär invasion av dessa våra vita nationer.

Vit Nationalism terminologi

Termen Vit Nationalism kommer från engelskans "White Nationalism" vilket är en rörelse som förekommer bl.a i USA och säkert också i Australien och andra Europeiska satellitstater. I Sydafrika förekommer en form av Vit Nationalism med Boerska undertoner. Där är det den Boerska stammen som är det viktiga att rädda. Varför det heter Vit Nationalism och inte bara Nationalism i traditionella termer går ut på att Nationen i fråga har blivit så förvrängd från sin ursprungliga form att man inte längre kan tala om att man vill kämpa för Nationenen så som den är idag. Utöver detta sträcker sig begreppet vit nationalism utöver den egna nationens gränser till vita folk i andra länder. Sympatierna och lojaliteten ligger alltså inte i första hand hos den egna nationen så som den är idag utan hos den vita rasen.

Det är viktigt att förstå att vit nationalism på intet sätt står i konflikt med traditionell nationalism. Man kan förstås vara bådadera. Som nationalist vill jag främja det egna landets intressen. Men det räcker inte att vara nationalist för mig. Varför inte? Problem uppstår när jag läser stoff av utländska skribenter där de skriver förolämpande sanningar om Sverige. Ska jag i ett sådant läge försvara Sverige eller hålla med? Jag vet att det finns en sanning i det skribenten har författat och jag önskar själv att det var annorlunda. Samtidigt vet jag att dagens Sverige inte är vad det en gång varit. Av denna anledning kan jag inte vara nationalist i blindo, det krävs att jag vet vad det är i Sverige jag älskar.

Räcker det att vara en nyanserad nationalist då? Pondera att jag var det och mina mål skulle uppfyllas. Även om Sverige skulle bli en stark och frisk nation skulle vi stå chanslösa om vi inte hade ett lika starkt Europa omkring oss. Nästan lika mycket (och på samma sätt) som jag älskar Sverige älskar jag Europa och nästan lika mycket som jag älskar Europa älskar jag USA och andra Europeeiska sattelitstater. Observera nu att jag älskar dessa på samma nyanserade sätt som jag älskar Sverige. Ej blint, utan med eftertanke. Det finns mycket sjukt i Norge, Tyskland, Frankrike, USA, men ändå älskar jag dessa länder, och stödjer dom. Jag vet att mitt land och mitt folk är en produkt av dess historia i ett sammanhang och detta sammanhang är den Europeeiska historien, de Europeeiska folken, den Europeeiska kulturen, Europa.

Av dessa anledningar är det viktigt att införa begreppet Vit Nationalism. Vit nationalism är till för främjandet och överlevnaden av den vita rasen oavsett var den befinner sig i världen.

Välkommen till min blogg

Hej och välkommen till min blogg. Denna blogg är avsedd att behandla endast ett område men ett vitkigt sådant. Jag kommer förklara varför jag har de åsikter jag har, jag kommer behandla ämnet grundligt från alla de synvinklar jag kan komma på. Jag som skriver är anonym på grund av de stränga reprimander som man bemöts med i varje land som besitts av medlemmar av den vita rasen. Jag har inget intresse av att bli en martyr. Istället väljer jag att ta fighten där jag kan göra mest nytta.

Syftet med bloggen är att ventilera mina tankar. Jag har haft dessa åsikter i cirka tio år av mitt tjugosexåriga liv, dock är detta första gången jag skriver om dem öppet. Jag har spenderat otroligt mycket tid att läsa stoff på hemsidor, forum, bloggar som har nyanserat, förfinat och förstärkt mina insikter. Nu är det dags för mig att bidra till kampen genom att förmedla mina tankar.